Vad är det för odds?

Jag har ett svårt sjukt barn. C har leukemi som enligt Barncancerfonden 85 procent av de som får överlever. Det kan vara svårt för andra att veta vad de ska säga. Jag förstår det. Jag får ofta höra saker som;

"det är mycket bra odds"
"men leukemi överlever de flesta idag, eller hur?"
"hon kommer att överleva i alla fall, va?"

Ja, ni fattar. Det är bara det att det är inte lotto vi spelar på, det är mitt barns liv. Mitt. Barn. Hon är två år och fyra månader. Hon har blivit stucken i fingrarna så många gånger att läkarna får leta efter ett som inte är sönderstucket. Hon har fått en dosa inopererad i bröstet. Hon har fått nålar stora som metkrokar satt i bröstet varje vecka. Hon har blivit sövd en gång i veckan. Hon har lämnat fler ryggmärgsprov än de flesta gör under hela sin livstid. Inga odds förutom garanti att hon överlever är bra odds. Och jag kan inte lova någon annan at hon kommer överleva - för det är INGEN som kan lova mig det.

Därmed får de som konstaterar, frågar eller säger saker som ovan mig att låta negativ. Jag kan inte svara på det på annat sätt än att vi inte vet. Jag försöker givetvis att bara fokusera på en dag i taget. Jag försöker att se framåt och hoppas på att en gång få se tillbaka på detta som en jobbig tid som vi tog oss igenom. Men jag kommer aldrig, aldrig att tycka att det är bra odds när det handlar om ett barns liv.

Ställ frågor, om du har några. Lyssna, om du är intresserad. Prata om annat, mitt liv fortsätter även om detta tar stor plats. Min vardag kretsar kring min familj och just nu tar cancern stor plats i våra liv. Men jag är intresserad av vad som händer i mina vänners liv.

Idag vräker regnet ner och vi ska försöka hitta aktiviteter som vi kan hitta på med tre barn inomhus. C är pigg och glad. I veckan har vi hunnit med Skansen, badat och åkt karusell. Det gäller att passa på när C har energi. B&O är överlyckliga över att få uppmärksamhet av sin storasyster. Och jag, jag njuter och tillåter mig att vara lycklig. Jag samlar på ögonblicken.