Onsdag är vår måndag

C har mått bra länge så igår gick vi till förskolan. Vi ska försöka att vara där under förmiddagarna framöver, till att börja med så stannar jag med C. Det är nyttigt och utvecklande för C att vara där. Hon har tappat så mycket genom att hon inte har interagerat med andra barn. Hon är fortfarande ganska rädd för att de ska göra illa henne. Smärtan som hon har i kroppen kommer och går men minnena av barn som råkar knuffa eller hålla i henne för hårt har satt sina spår. Till detta adderas rädslan för att någon ska röra port-a-catchen, där de sätter nålen.

Tisdagen blev helt fantastisk. Hennes kompisar från i våras var glada över att hon var tillbaka och ville leka. C stod en stund och lekte i barnköket och gick även en bit med min hjälp. Hela dagen var hon på strålande humör och sjung med i sångerna som de andra barnen sjöng.

B & O var inte på lika strålande humör när vi hämtade dem från förskolan. De har varit hemma i en vecka med varannan-dag-feber och ville minsann visa sitt missnöje över att ha blivit bortlämnade över dagen. O gick fram till mig flera gånger, skrek rakt ut av ilska för att sedan gå när jag sträckte ut armarna. B blev varmare och blankare på ögonen ju närmare läggdags vi kom. Han fick en ny febertopp. Medan jag börjar förbereda för B & O så meddelar Finaste att även C säger att hon är trött och vill sova. Klockan är fem över sex.

Vårt kaos slår till tio över sex. Storkusinen sitter i soffan med C som börjar se riktigt trött och sjuk ut. De har ätit en stor middag tillsammans och C kaskadspyr upp allt i soffan. Storkusinen hoppar upp och sätter sig vid köksbordet tillsammans med B & O som gråter förtvivlat. Finaste lämnar matning av B & O för att springa till C och hjälpa henne. Storkusinen tar över matningen. Jag försöker städa upp medan alla barnen gråter och skriker.

En kvart senare blir det tyst, C har somnat i sin säng, B sover i min famn och O springer nöjt runt runt på golvet. Storkusinen har åkt hem och Finaste fixar välling.

Onsdag lämnade vi en skrattande O på förskolan och B fick följa med Finaste till doktorn. C och jag har varit in för behandling. Idag har de satt nålen för att ge en intramuskulär spruta i låret. I och med att det finns risk för svår  allergisk reaktion, blodproppar eller infektion i mjälten så behöver de sätta nålen. De bevakar även C under tre timmar efter de har gett sprutan.

Allt har gått bra men jag är alltid helt slut oavsett vilken medicinering de har gett C. Onsdagar är våra nya måndagar, veckan kan inte riktigt börja förrän de är avklarade. Nästa onsdag går vi in i en ny fas och lämnar denna. Det känns bättre att säga att vi lämnar denna fas bakom oss. På onsdag börjar nästa vecka och nästa fas. Onsdag är vår måndag.