Vill bara sova

Jag ligger och snusar henne i bakhuvudet. Min näsa känner de korta hårstråna på hennes huvud röra sig i takt med mina andetag. Hon hostar. Ihärdigt, hostan vill inte ge med sig. Jag pussar henne och säger att jag är här. Så somnar vi, tätt intill varandra.
Jag vaknar och ser skräcken i hennes uppspärrade ögon. Skräckfilmskänsla. "Ja måtte kräkas", skriker hon. På något övernaturligt sätt fiskar jag upp en påse, samtidigt som jag hjälper henne upp och håller hennes panna när hon kräks i påsen. Jag är klarvaken, eller hann jag ens vakna. Kroppen är bortdomnad. Hon får inte behålla något den här natten heller. Hon gråter, upprepar att hon bara vill sova. Som ett mantra, som om det hjälper. Kanske gör det det.

Resten av natten passerar som i ultrarapid. Sköterskor kommer in och går. Tar tempen. Tar blodprover för odlingar. Känner på C's panna. Jag ligger kvar i hennes säng hela natten. Vi ligger tätt intill varandra och jag rycker till varje gång hon hostar. Är beredd.

På morgonen har hon 39 graders feber och det är ett faktum att vi tillbringar nyårsafton på sjukhuset. Jag saknar de där hemma oerhört mycket men förutom det rör det mig inte i ryggen att spendera årets sista dag på sjukhuset. Avsluta detta skitår och välkomna nästa år. Läkarna ville avvakta med antibiotika över natten för att se om kroppen kunde hantera infektionen själv. Men CRP har stigit och febern ger inte med sig, det blir antibiotika. Antibiotika betyder oftast fler dagar på sjukhus eftersom hon ska få det intravenöst var sjätte timma. Hennes lilla men ack så starka kropp klarade inte av att ta hand om detta själv. En akut lungröntgen som genomfördes igår visar en påverkan på lungorna. Hon har det tufft nu.

Jag lovar att vi ska gå till Pressbyrån och köpa oss lite mys och godis. Och mat. Jag har ingen mat med mig och magen kurrar. Jag ställer in mig på färdigmat, det blir bra. Och chips, godis och ostbågar. Men när vi kommer till Pressbyrån gapar hyllorna tomma, inga nya varor före fredag. Före fredag! Jag känner mig sur. Bitter. Köper bara godis, i ren protest. Protest mot vem? Det är barnsligt och bitterheten hjälper ingen men jag kan inte hjälpa det. Jag är arg. Arg på att jag inte ens kan få värma en lasagne, köttbullar eller pastasås. Arg på skitåret.

Finaste packar mat i en påse och skickar med svärisarna. Problemet löst. Skitåret snart över.