Hon vill inte. Hon totalvägrar vid varje försök. Spottar, fräser och gråtgnäller. C har aldrig tagit napp. Flaska gick första gångerna när hon var bara några veckor. Vi nöjde oss med det och en månad senare vägrade hon.
Allt som är av plast vägrar hon. Leksaker, bitring, napp och flaska. Nu har vi fått några leksaker i trä och dem suger hon gärna på. Går det att tälja en napp i trä?
Mormor hennes har antagit utmaningen och försöker få henne att ta flaskan. Enligt barnmorskan är det mor- eller farföräldrar som oftast lyckas. Finaste försöker också. Det är ju trots allt han som oftast kommer ge henne flaska.
Målet är att hon ska ta den inom två veckor då Finaste och jag ska på 40-årskalas. Farbror ska sitta barnvakt och förhoppningsvis ska vi få skaka de lurviga halva natten. Eller hela.
Livet blir sällan som man hade tänkt sig. Jag hittade drömmannen, vi fick tre fantastiska barn inom loppet av 15 månader och köpte hus. Livet var på topp, det är det på sätt och vis fortfarande men i en parallell värld. Vår äldsta dotter som fyllde två år i april 2014 fick i juni samma år diagnosen leukemi. Mycket kommer att handla om vår kamp med henne mot hennes sjukdom. Men även om hur det är att ha tvillingar på ett år och mitt i allt detta försöka bygga drömhuset. Jag är känslomänniska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar