torsdag 26 maj 2016

Jag är här, mamma

När oron tar överhanden och allt runt omkring försvinner. När tårarna strömmar obehindrat nerför kinderna i taxin på väg hem. När jag möts av O i hallen som tar min hand för att leda mig till C som ligger utslagen på soffan. När jag kysser hennes febervarma kinder innan Finaste bär ut henne i bilen och beger sig till akuten. När rädslan över att hon inte ska orka mer griper tag i mig och får mig att tappa balansen. När tårarna fortsätter att rinna framför mina älskade ungar. När O torkar mina tårar, kramar mig hårt och säger "jag är här, jag är här". När hjärtat brister.

Jag trodde jag skulle på alumnifest igår men istället blev det en kväll sprängfylld av oro, rädsla och maktlöshet. Jag kommer inte ihåg när jag grät så mycket senast. Det finns så mycket som aldrig fått komma ut. Igår kom frågorna från B & O och vi läste boken om Vova , pratade om att C är sjuk och tittade på massa bilder. Sedan kom kärleken i överflöd, till varandra och till C och Finaste. När vi gick upp i sängen ville O sova i C's säng för att hon saknade henne. Oron som griper tag även i O, som har gjort det sedan C fick sin diagnos och O bara var knappa året.

C fick komma hem. Jag fick sitta med henne i min famn, krama om och pussa på hela henne. Hon fick sova i vår säng och O trillade in kort efter. Vi behövde vara nära. B håller mer inom sig och jag väntar på fler frågor och kramar ikväll. I dag ska C och jag bara mysa, vara nära varandra och kramas i överflöd - för att jag behöver det.

2 kommentarer:

  1. Kom av olika skäl in på din blogg, läst om er resa o önskar nu av hela min själ att ni i skrivande stund är ok. Som en mor till en annan..hoppas hoppas ni är ok.
    L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej L!
      Vi är ok och fokuserar helt och fullt på sommar och semester. Hur är det med er? Vad har ditt barn för diagnos? Vart i behandlingen är ni? Håller tummar och tår för er med!
      Önskar er bästa möjliga sommar utifrån förutsättningarna!
      //M

      Radera