torsdag 12 februari 2015

Vad är det som är fel?

Det senaste dygnet har C sovit mycket. Väldigt mycket. De korta stunder hon inte har sovit har hon gnällt om att hon är "jättetrött". Hon äter bra, hon har ingen feber men hon orkar knappt hålla ögonen öppna. Så jag ringer och kräver en remiss för blodprov. Jag misstänker att hennes blodvärde är lågt.

Och jag skäms över att jag tänker tanken "alltid när vi planerat något". Och jag skäms över att jag blir stressad. Jag försöker mota bort stressen, ångesten för det absolut viktigaste sover just nu i min famn. 

Vi väntar på provsvaret. C orkar inte leka på lekterapin utan sover i min famn i vilorummet. Jag är trött, vill bara luta mig bakåt och låta sömnen ta över. O vaknade vid ett, och efter ett antal försök att få henne att somna om så tog Finaste in henne till vår säng. C låg redan vid min sida. B vaknade vid tre och jag satt vid hans sida i en halvtimme till fyrtiofem minuter. Finaste tog andra vändan med B när han vaknade igen strax där efter för att sedan kliva upp med alla barn vid halv sju. 

När provsvaret kommer tillbaka kryper oron fram under huden på mig. C's blodvärden är bra. Något är fel men inte det som jag var så säker på. Oron kliar och kryper under huden. Vad är det som är fel?

Vi får tid hos röntgen, oro blir ångest. Finaste lämnar jobbet och kommer till oss på sjukhuset. C får lugnande. Det hjälper men är inte tillräckligt. Röntgen och ultraljud av buken. C gråter sig igenom det men kommer ihåg att andas. 

Så sitter vi i ett väntrum, igen, och håller i vårt barn. Utanför fortsätter världen. Absurt. 

Röntgen och ultraljud visar ingenting. Lite förstoppning men inget som förklarar tröttheten. Blodsockret då? Det känns som om vi greppar efter halmstrån. Vad är det som är fel?


1 kommentar:

  1. Jag tänker på er ❤️ Hoppas så att ni mår bra nu.

    SvaraRadera