onsdag 7 oktober 2015

En pojke med kort hår

Vi sitter i väntrummet för provtagning. C är glad, hon vet att efter stick i fingret väntar frukost på café och egentid med mig. Hon rabblar sitt personnummer om och om igen, för hon ska minsann själv berätta när det är hennes tur. Det är bara det att vi har åkt till en vårdcentral istället för till ALB. En vårdcentral som inte fokuserar på barn. Jag intalar mig att det är därför de tilltalar mig och inte C trots att jag informerat om att det är hon som är patienten. De ser på mig istället för på henne när de ber om personnumret och när jag frågar om hon ska säga det blir det för stor grej, hon vill inte längre. När sköterskan sedan knappat in personnumret läser hon: Cornelia.
C svarar: JA!

Och sedan kommer det; Jaha, jaså jag trodde du var en pojke, du har så kort hår.

En öronfil, rakt i ansiktet. Jag blir arg. Förbannad. C blir ledsen. Jag ser det på hennes hållning. Hon suckar. Hon sjunker ihop. Jag vill ruska om människan framför mig. Människan som precis har förolämpat min dotter. Min dotter som dagligen pratar om en fläta "som Elsa har". Min dotter vars högsta önskan är att ha långt hår. Min dotter som ständigt frågar hur lång tid det tar innan håret växer. Min dotter.

Jag fräser. Jag hinner inte tänka på att C hör hur jag låter när jag ilsket fräser att hon som ska till att sticka mitt barn i fingret minsann kan se hennes diagnos och kanske borde tänka på vad hon säger. Jag hinner inte bete mig för jag är upptagen att ta en fight som mitt barn inte kan ta.

Det är ett barn. Vet du inte kön så kalla barnet för barn, gissa inte. Låt barn vara barn. Barn får ha färg. Barn får ha klänning. Barn ska inte behöva undra varför barnet behöver vara pojke eller flicka, tro mig, barnet vet vilket kön det har.

3 kommentarer:

  1. Vad skönt att höra ifrån er.. Hur går de för henne? Vet inte hur jag snubblade in här men har kikat in ett par månader nu och kollar varje dag! Men lilla Cornelia, jag kan bara tänka mig hur man själv hade reagerat! Jävla människa rent ut sagt.. Fy!! Jag håller alla tummar och tår för er����! Vi hejar på er❤️ Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Malin!
      Annars går det bra, C går på förskolan på dagarna och kämpar på. Hon behöver träna så att hon får tillbaka hållning och mer explosivitet när hon springer. Det är en oerhörd skillnad och framför allt så kan hon berätta och förklara saker på ett annat sätt nu när hon är större.
      Kram!

      Radera
  2. Men åååh... Så oerhört klantigt!!! Och sånt sätter spår. Jag minns fortfarande när jag var 6-7 år och kortklippt och var inne i en kiosk och skulle handla godis på vägen till sommarstugan. Jag kom ut till bilen och var ledsen för att jag tyckte jag fått för lite, så mamma följde med mig in för att prata med tanten i kassan. Då sa tanten: "Pojken har fått vad han ska ha!"
    Ungefär 35 år sen och jag minns det fortfarande ordagrant. Och då var jag ändå inte sjuk och saknade mitt hår... Bra att du fann dig och sa till!
    Kram!!

    SvaraRadera