Jag har alltid älskat att bada badkar. Ligga länge i lite för varmt vatten och bara njuta. Duschar är det man gör efter man har badat eller efter träning. Typ.
Under graviditeten "fick" jag inte duscha eller bada för varmt. Vi har inget badkar i vårt gemensamma boende heller så duscha blev inte alls någon riktig njutning. Jag duschade förstås ändå, det var ju inte så att jag inte tvättade mig regelbundet. MEN nu, nu när jag ska ta igen dessa månader med ljummet vatten så skållar jag mig nästan. Dessutom hinner jag sällan duscha under dagen när jag är ensam med lilla C. Så när Finaste kommer hem då lämnar jag lillan till honom och säger att jag ska hoppa in i duschen. Och sedan tar jag mig inte ut. Jag bara står där och kan inte sluta duscha. Nu är jag uppe i halvtimmar.
Och jag vet inte ens vem jag försöker lura med orden; Älskling, jag ska bara kasta mig in i duschen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar